Nya Onsalavägen är olaglig

Trafikverket vidtar genomgripande åtgärder på de 63 fastigheter över vilka ny väg 940 Rösan-Forsbäck är tänkt att gå utan att ha vägrätt på fastigheterna. Trafikverkets pågående åtgärder på dessa fastigheter är därför olagliga, ett svartbygge.

Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar mark eller annat utrymme för en väg i anspråk med stöd av en fastställd vägplan (Väglagen §31) Vägplanen/arbetsplanen fastställdes under 2018. Beslutet att fastställa denna vägplan/arbetsplan upphörde att gälla den 31/12 2025 eftersom Trafikverket då inte hade påbörjat något vägarbete på någon av de nämnda fastigheterna och inte heller tydligt hade markerat vägens sträckning på marken. (Väglagen §18).

Vilka åtgärder har Trafikverket vidtagit i vägområdet för ny väg 940 före 2026-01-01?

I en skrivelse av 14 okrober 2025 till Länsstyrelsen skriver Trafikverket att man                                                                                                  

Utöver ovanstående har Trafikverket före det senaste årsskiftet endast utfört trädfällning i vägområdet norr om Skällaredsvägen.

Den påstådda matjordsavtagningen är ingen matjordsavtagning. I protokoll från möte med entreprenör sägs av Lydia Lehtonen, Trafikverket: ”Uppgrävt material lämnas snyggt och prydligt på platsen jämte gropen.” Matjorden tas alltså inte bort från den blivande vägbanan utan har endast flyttats några dm. Se punkt 6 i protokollet. Det är tveksamt om resultatet av den sk matjordsavtagningen kan ses i naturen nu ca ett halvår efter att den ägt rum. Ett påbörjat vägbygge måste vara något bestående som man kan fortsätta med när att förberedande åtgärder, trädfällning och arkeologiska undersökningar, är avslutade.

Det som beskrivs ovan utgör inte ett påbörjat vägarbete. Lägg märke till att Trafikverket inte kallar den s.k. matjordsavtagningen för vägarbete. Man kallar den förberedande arbeten. Det är uppenbart att denna sk matjordsavtagning inte är jord i syfte att den skall vara början på ett vägbygge. Syftet med en är att förlänga arbetsplanens/vägplanens giltighet.

Vad menas med ett vägarbete?

En helt avgörande fråga för bedömningen av arbetsplanens giltighet efter det senaste årsskiftet är vad som i väglagen menas med vägarbete.

Denna fråga ställdes till Trafikverket.

”Jag skulle gärna vilja veta vad den juridiska grunden, gamla rättsfall, praxis, förarbeten till väglagen eller dylikt, till påståendet att de åtgärder Trafikverket vidtagit i vägområdet och på alla berörda fastigheter före det senaste årsskiftet är ett faktiskt påbörjat vägbygge.”

Trafikverket svarade:

”Att vägarbetet ska ha inletts är ett mycket lågt krav som i praktiken innebär att någon annan åtgärd utöver själva utmärkningen behöver ha vidtagits. Det förekommer ibland uppfattningen hos externa parter att det krävs att själva vägbanken behöver ha påbörjats. Det är felaktigt eftersom vägrätten då skulle uppstå först långt in i projektet. I så fall skulle fastighetsägare behöva vänta lång tid på ersättningen (och även vara förhindrade att väcka talan om ersättningen långt senare än annars). Det ställs således mycket låga krav på vad som anses att vägarbetena har inletts.”

Trafikverkets svar innebär att vilken åtgärd som helst skulle vara ett vägarbete. När jag har frågat efter grunden till detta påstående har svar uteblivit. (Här finns hela den mailväxling i denna fråga, vilken ägt rum mellan Trafikverket och David Sjöstrand.) Detta innebär att Trafikverket inte kan peka på någon sådan grund. Trafikverket har ingen laglig grund för påståendet att arbetsplanen/vägplanen har fortsatt att gälla efter 2025-12-31. Vägrätt har alltså inte uppstått på någon av de 63 nämnda fastigheterna.

Inser man på Trafikverket att arbetsplanen/vägplanen har upphört att gälla?

En ägare till en fastighet över vilken den nya väg 940 är planerad att gå begärde i början av januari 2026 att Trafikverket skulle fatta beslut om att arbetsplanen/vägplanen hade upphört att gälla 2026-01-01. I svaret på denna begäran påstår företrädare för Trafikverket att Trafikverket inte skulle kunna pröva om villkoren i §18 a i väglagen är uppfyllda eftersom väglagen inte stadgar att det kan göras. Villkor i en svensk lag kan naturligtvis alltid prövas utan det finns en bestämmelse i lagen som stadgar att en sådan prövning kan göras. Detta är ett helt orimligt svar har tillkommit pga av att Trafikverket absolut inte vill att arbetsplanens/vägplanens giltighet skall prövas. Man känner en befogad oro för att en sådan prövning skulle utfalla så att planen inte gäller. Detta tillsammans med ett anmärkningsvärda påstående att början på ett vägbygge skulle kunna vara vad som helst gör att man inte kan undvika att dra slutsatsen att man på Trafikverket har insett att det inte finns någon laglig möjlighet att bygga ny väg 940 Rösan-Forsbäck och att man trots det bestämt sig för att bygga vägen.

Hur kan det ha blivit så här?

Hur kan det ha blivit så att ett stort statligt verk, Trafikverket, olagligt bygger en stor väg i Onsala. Svaret är att Trafikverket inte hann med att börja bygga vägen på de 5 + 2 år som beslutet att fastställa arbetsplanen/vägplanen gällde. Beslutet att fastställa arbetsplanen/vägplanen vann laga kraft i maj 2018. Det innebär att Trafikverket hade tiden fram till 31/12 2025 på sig att påbörja bygget av vägen på alla 63 fastigheter som är berörda. Eftersom byggtiden är flera år skulle en byggstart på vissa av dessa fastigheter ha behövt vara påbörjad ett par år före nämnda datum.

Trafikverket har inte klarat att hantera de stora miljöproblem som projektet att bygga ny väg 940 i den av Trafikverket valda vägkorridoren innebär. I 2008 års vägutredning, i vilken det togs fram olika alternativa vägdragningar, tog man inte upp någonting om konsekvenser för fåglar. Man ignorerade varningar från Göteborgs ornitologiska förening vad gäller mindre hackspett. Man följde inte Naturvårdsverkets anvisningar om att skaffa sig nödvändiga artskyddsdispenser i början av projektet. När länsstyrelsen 2028 beslutade att det krävdes dispens från förbuden i artskyddsförordningen vad gälle bl.a. mindre hackspett för bygget av vägen skulle vara tillåtligt bestämde sig Trafikverket för att överklaga länsstyrelsens beslut.När Trafikverket hade förlorat i högsta instans hade det gått 3,5 år. Man fick då ändå begära dispens för mindre hackspett. En stor del av dessa 3,5 år hade behövts för att bygga vägen lagligt. När Trafikverket till sist i november 2025 fick dispens för mindre hackspett fanns det inga möjligheter att först göra nödvändiga förberedelser, avverkning av skog, genomföra arkeologiska undersökningar m.m. och sedan på riktigt börja vägbygget, vilket krävs i Väglagen §18a, på alla berörda fastigheter. När Trafikverket bestämde sig för att överklaga länsstyrelsens beslut om dsipens för mindre hackspett förlorade man möjligheten att bygga vägen lagligt.

De försök Trafikverket har gjort att argumentera för att bygget är lagligt, att vägbygget startat på alla fasigheter före 2026-01-01 är inte trovärdiga. De styrker istället uppfattningen att man på Trafikverket är medveten om att bygget är olagligt att arbetsplanen/vägplanen upphörde att gälla 2025-12-31.